Observera att avtalsyrkanden nedan är för de centrala förhandlingarna!raka-spåret
När de centrala förhandlingarna är avslutade påbörjas våra lokala förhandlingar på Green Cargo.

Löner
Fackförbundet STs utgångspunkt för avtalskraven är en ettårig avtalsperiod och där löneutrymmet ska vara i paritet med branschen och andra delar av arbetsmarknaden.

Utrymmet ska vara ett lägsta utrymme som beräknas i procent och krontal. Om lokala parter inte kommer överens om annat ska varje medlem i Fackförbundet ST ha en minsta garanterad löneutveckling á 450 kr i månaden. Den garanterade löneutvecklingen ska ske på bruttolön, före skatt.

Skillnader i tillämpning och utfall mellan individuella löner och tarifflöner behöver utvecklas i löneprocessen.

Löneprinciperna ska utformas så att det inte uppstår osaklighet i lönesättningen, förhindra att osakliga löneskillnader i lön och andra villkor mellan kvinnor och män som har lika eller likvärdigt arbete, genom årlig lönekartläggning. Åtgärder för att eliminera osaklighet i lönesättningen ska inte belasta löneöversynsutrymmet.

Kompetensutveckling
Kompetensutveckling är en strategisk fråga och ur ett samhällsperspektiv är det nödvändigt med kompetensutveckling och därtill en förutsättning för ökad tillväxt – för både samhället och företagen.

Systematisk kompetensinventering behöver införas eller förbättras på företagen för att kunna förbereda och åtgärda ett framtida kompetensbehov. Kompetensutveckling ska vara möjlig för samtliga arbetstagare i samtliga roller.

Arbetsmiljö
Överenskommelse ska träffas om implementering av arbetsmiljöverkets föreskrifter om Organisatorisk- och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) samt förbättrad rehabiliteringsprocess. Parterna ska under avtalsperioden ta fram gemensamma tillämpningsanvisningar kring föreskriften om Organisatorisk och social arbetsmiljö och tillse att dessa implementeras på arbetsplatserna.

Ensamarbete
I verksamheter där det finns en förhöjd risk för förekomsten av hot- och våldssituationer ska det ske en särskild riskbedömning för att säkerställa arbetstagarnas säkerhet. Det ska eftersträvas att arbetet anordnas så att ensamarbete elimineras.

I de fall en risksituation föreligger måste det vara möjligt för berörd arbetstagare att invänta förstärkning och när så krävs även polis alternativt väktare innan denne ger sig in i situationen.

Arbetstider
Dagens anställda utsätts för stor stress och starka påfrestningar på grund av omfattande nedskärningar och andra besparingsåtgärder. Det finns idag undersökningar som visar på att risken för stressrelaterade sjukdomar ökar.

I strävan mot en förbättrad arbetsmiljö behöver tillämpningen av arbetstidsregleringarna belysas med fokus på återhämtning samt möjligheterna att kombinera arbetsliv och fritid. Vid planering av arbetstidens förläggning bör även kringliggande aspekter beaktas som kan ha betydelse för god arbetsmiljö och arbetstagarnas hälsa som till exempel framförhållning, restid, viloperioder etc.

Arbetstid 19-05
Med allt stramare bemanning tenderar schemaläggningen att inte följa avtalets intentioner. Med bakgrund av detta vill ST att ändringar mot ledig helg § 6 mom 1:2 ses över. Förändringen behöver ske i första stycket sista mening, där står idag: ” Fridagsperioden bör om möjligt omfatta tiden från kl 19 dagen före till kl 05 dagen efter.” ST vill se en förändring som lyder: ”Fridagsperioden ska om möjligt omfatta tiden från kl 19 dagen före till kl 06 dagen efter.”

Nattarbete
Forskning har länge lyft den skadliga verkan som skift och framför allt nattarbete har. Det är två perspektiv som påverkas, hur arbetet utförs och hur arbetsmiljön samt hälsa påverkas. § 6 behöver tillföras en definition av natt i syfte att motverka de risker som finns för arbetstagarens hälsa och dennes förmåga att utföra sitt arbete på ett sätt som bibehåller kvalitet och säkerhet. ST yrkar på att definitionen sätts till klockan 22 – 06.

Definition om oförutsedda händelser
Schemaförändringar som ges med kort varsel är något som starkt påverkar arbetstagarnas möjlighet till en god arbetsmiljö. Detta påverkar såväl deras möjlighet till vila som att kunna planera sitt privatliv.

  • 6 mom 2:6 ”Sådant besked får dock lämnas kortare tid i förväg, om verksamhetens art eller händelser som inte har kunnat förutses, ger anledning till det.” behöver ses över med intentionen att hitta en partsgemensam tolkning av meningen.

Likaså behöver motsvarande skrivning i § 6 mom 2:4 ses över i samma anda.

Trygghet vid övergång av verksamhet
Det är STs övertygelse, att svensk arbetsmarknad har mest att vinna på av att parterna gemensamt förhandlar spelreglerna på arbetsplatsen via kollektivavtal. Det behöver undvikas att några få företag skaffar sig obefogade fördelar genom ställa sig utanför partssystemet, för att på så sätt medvetet utnyttja anställda till lägre löner och sämre villkor. En gemensam ambition hos centrala parter måste vara att alla företag, svenska såväl som utländska, ska omfattas av kollektivavtal.

Arbetstagare anställda hos något av bolagen inom bransch spårtrafik skall vid byte av huvudman inom avtalsområdet betraktas som om denne bytt arbetsuppgifter hos samma arbetsgivare. Detsamma bör gälla för företag som har sökt inträde i Bransch Spårtrafik i syfte att bli part i Bransch Spårtrafik.

Vid övergång av verksamhet eller del av verksamhet från en arbetsgivare till en annan inom branschen, skall detta betraktas som verksamhetsövergång (LAS § 6b). Detsamma gäller om företaget väljer att handla upp verksamhet som fram till dess utförts där inom.

Naturligtvis ska lokala parter kunna enas om annat.

Loss of licence
Trots förbättringar i avtalet 2010 rörande loss of license i och med en förlängd uppsägningstid (§15 mom 4:1:2), så är detta inte tillräckligt. Det finns en omfattande problematik runt denna fråga, men framför allt individer som kommer i kläm mellan olika system. Frågan om loss of license behöver ses över i syfte att individer som redan drabbats av sjukdom inte ska drabbas hårdare än nödvändigt. Det handlar om såväl utredningstider som de fall då anställning inte bedöms kunna fortgå. Nuvarande reglering behöver kompletteras med utökat och annat skydd.

Suicide by train –
Självmord är att omfattande folkhälsoproblem med konsekvenser för såväl den drabbade individen som närstående och samhället. Järnvägssjälvmorden är en del av dessa folkhälsoproblem och har ökat från 5 % 2005 till 6,8 % 2014. De utgör också ett omfattande arbetsmiljöproblem för förare, andra berörda yrkesgrupper och företag inom branschen. Järnvägssjälvmorden är ett dominerande säkerhetsproblem sett till antalet döda och skadade. I Sverige sker mer än ett fall per vecka och antalet fall tenderar att öka trots insatser på förebyggande åtgärder.

Parterna bör i samband med diskussioner kring kommande avtal enas om principer som säkerställer att drabbade förare erhåller adekvat stöd samt inkomstskydd. Idag blir förare tagna ur tjänst, får ej återgå innan medicinsk clearing gjorts – vilket kan innebära ett rejält inkomstbortfall enligt Fackförbundet ST.

Vissa lokala avtal har skydd till dess man träffat läkare, andra saknas
detta. Sjukskrivning är inte ovanligt. Självmord är ett samhällsproblem som inte ska drabba vare sig arbetstagare eller arbetsgivare som direkt och indirekt blir utsatta. ST yrkar att förarna och andra drabbade yrkesgrupper ska bibehålla full lön under utredning och när de fall de blir tagna ur säkerhetstjänst.

Uppräkning
Tillägg och andra förekommande ersättningar som uttrycks i krontal ökas procentuellt i förhållande till avtalsvärdet. Konstruktionen av de särskilda ersättningarna som fasta krontal har urholkat dess värde eftersom de särskilda ersättningarna inte har höjts i samma takt som lönerna under motsvarande tid. OB ersättningarna behöver räknas upp.

Valfrihet
I forskningen framkommer att ersättning för arbete på udda tider borde ersättas med ledig tid, eftersom de flesta hälsoriskerna är relaterade till sömnbrist. Samtliga tillägg ska kunna tas ut i tid eller pengar då alla individer är olika.

Tidsförskjutningstillägg
Behöver definieras och få ett värde i det centrala avtalet.

Flex-/Delpension
Medellivslängden ökar och därmed ökar utmaningarna för individen och välfärden. Samhället ställer högre krav på att vi ska arbeta längre vilket innebär att möjligheten till flexibilitet i arbetslivet blir allt viktigare. Med större flexibilitet kommer fler att orka med ett längre arbetsliv vilket ligger i linje med ett hållbart arbetsliv där möjlighet till inflytande över sitt arbete och sin arbetstid är grundläggande. Flexibla pensionslösningar skulle ge detta inflytande för individen.

Syftet med delpension är också att behålla svårersättlig och värdefull kompetens till ordinarie pensionsavgång och underlätta kompetensöverföring.

Avtal ska träffas om ett system för delpension. Överenskommelsen ska innehålla kompletterande pensionsavsättningar och rätt till deltidsanställning i pensionssyfte.

Fackförbundet ST förbehåller sig rätten att inkomma med ytterligare yrkanden, tillägg och kompletteringar.